Att arbeta som dagavlönad på fälten utanför den sydindiska byn räckte inte för att Gandhimathi skulle kunna försörja sina två barn och betala deras skolavgifter. Det var bara under vissa delar av året som det fanns tillräckligt med arbetstillfällen i byn och i bästa fall uppgick lönen då till 16 kronor per dag.
När Hand in Hand etablerade sig i byn uppstod chansen för Gandhimathi att istället utbilda sig till något som efterfrågades i byn. Hon anslöt sig till en självhjälpsgrupp som bestod av 16 andra kvinnor från byn och tillsammans fick de grundläggande träning i hur man bedriver en affärsverksamhet. Kvinnorna började även att spara små summor pengar i en gemensam pott.
